Stipendiater 1992-2002

Tidigare stipendiater och projekt

ARKITEKTUR

Leif Brodersen: Rumsligt och klimatiskt differentierad arkitektur.

Peter Elfstrand: Framtida japansk arkitektur genom praktikarbete hos Makoto Sei Watanabe i Tokyo.

Kristian Eriksson och Anna Sixtensson­Runske: Ljusets behandling i japansk arkitektur.

Maria Paula Femenias: Japansk rumsuppfattning bland annat i zentemplen.

Ingegärd Gyllenswärd: Ekologiska principer inom japansk arkitektur.

Linda Hodann och Åsa Lundberg: Äldre riters och mönster påverkan på modernt byggande.

Vahid Izadi: Katsuravillans rumsförhållanden och dess länkar till modern rumsuppfattning.

Magnus Knutsson: Japanskt stadsbyggande och järnvägsplanering.

Ulf Lindqvist: Utvecklingen av så kallade intelligenta hus i Japan.

Karin Löfgren: Köpmans-och hantverkshusen i Kyoto.

Mikael Pedersen: Kopplingen mellan gestaltning och filosofi, med tehuset som exempel.

Susanne Ramel och So.a Uddén: Planlösning och inredning för dubbelutnyttjande av ytor inom bostäder och lokaler.

Anna Rothman och Christina Schutrick: Japanskt synsätt på stadens förändringar bland annat vid återuppbyggnad efter katastrofer.

Klas Ruin: Japanska flerbostadshus i tättbyggda storstäder.

Jacob Sahlqvist: Efterkrigstidens japanska formkultur.

BIBLIOTEK

Kurt Fransson: Sökrutiner och informationsutbud hos japanska databasvärdar samt den japanska bokmarknaden.

Maria Nygårds: Företagsbibliotek inom svensk och japansk bilindustri.

DANS

Anna­Yrsa Falenius: Butohdans.

Mats Hansson: Taikotrummor och butohdans.

Anna­Tora Jonasson: Butohdans.

Ami Skånberg Dahlstedt: Klassisk och nutida japansk dans.

Susanna Åkerlund: Dansformen jiuta-mai.

EKONOMI / NÄRINGSLIV /ARBETSMARKNAD

Per Aspemar, Anders Carlström och Stefan Nilsson: Japansk marknadsföring i utlandet.

Magnus Berg: Japanska företags strategi gentemot u-länder och bistånd.

Kerstin Berglöf: Japans internationella handelspolitik.

Jan Bertoft: Konsumenternas ställning vad gäller lagstiftning, organisationer och media.

Michael Blom: Värderingar inom japansk företagskultur.

Sven Åke Harald Böök: Producent-och konsumentkooperationen i Japan.

Peter Forsberg: Studier och praktik inom japanskt samhällsliv.

Erling Forsman: Arbetsorganisation, lönebildning och anställningsvillkor på den japanska arbetsmarknaden.

Ann­Christine Hartman­Thorsén: Den japanska rationaliseringsmetoden Kaizen.

Malin Hjort och Mikael Nilsson: Relationen mellan svenska moderbolag och deras japanska dotterbolag.

Lars Holst: Japanska företags bruk av ny informationsteknologi och datorsimulering.

Annika Hägg: Svenska företags resultat på den japanska marknaden.

Göran Jonsson: Den japanska aktiemarknaden och industriföretagens diversifiering.

FILM & TV

Per Bodner: TV-och radioproduktion ur regissörens perspektiv.

Artur Kowalski: Japansk dokumentärfilm.

Lena Nilsson: Dokumentation i ord och bild om dagens Japan.

Michael Wallin: Studiebesök på japanska film- och TV­bolag.

Göran Wernström: Filmvetenskaplig forskning om Akira Kurosawa.

INDUSTRI/TEKNIK

Uno Adolfsson: Nya ekonomiska och politiska förutsättningarnas påverkan på japansk industri.

Mats Ahlin: Analys av den japanska lastbilsmarknaden. Maria Andersson: Japansk underhållsproduktionsfilosofi inom industrin.

Jan Conradsson: Japansk skeppsbyggnadsindustri.

Fredrik Ljungberg och Joakim Nilsson: Japanska vågkraftverk. Reine Wasner: Teknologisk innovation i relation till marknadens behov.

Benny Öinert: Teknisk och ekonomisk utvecklingen inom japansk bilindustri. Peter Österdahl: Forsknings-och utvecklingsarbete inom japansk industri.

KONST

Katinka Ahlbom, Pia König, Mikael Olsson och Anna Persson: Japansk samtidskonst.

Ragnhild Brodow, André Maslennikov och Gudrun Westerlund: Japanska konstnärer som engagerat sig i miljöfrågor.

Helena Byström, Monica Larsson, Åsa Lipka Falck och Ulla West: Kvinnliga japanska konstnärer, utställningar och seminarier.

Jens Fänge, Anna Kindgren och Andreas Roth: Studier i grafiska tekniker vid Kanazawa college of art.

Anne Himmelstrand: Japansk papperstillverkning.

Jan Myrdal: Bildsynen i populärgra.ken under 1800-talet.

Fredrik Strömberg: Artiklar och studier i manga.

Teresa Wennberg: Det virtuella rummet – konst och avancerad datateknologi.

KONSTHANTVERK / FORMGIVNING

Lars Almroth och Maija Suomalainen: Rakuteknik.

Henrik Dahlman: Gragisk formgivning och reklam i japanska medier.

Karl Englund: Kalligrafistudier för Endo Koyo.

Angelica Gustafsson: Formgivning av bruksföremål.

Gunilla Hedlund: Traditionell gjutjärnsteknik, tetsubin.

Lennart Larsson: Nutida japansk formkultur.

Anna Livén och Annika Oskarsson: Japansk designhistoria och förpackningsdesign.

Ulla Wallmén: Japansk produktdesign.

LITTERATUR

René Andersson: Modern japansk litteraturs bild av den diskriminerade minoriteten Burakumin.

Tatiana Dahlgren: Mottagandet av Ellen Key i Japan.

Stina Jelbring: Ett klassiskt litterärt motivs poetiska gestaltning genom tiderna.

Mats Karlsson: Nakagami Kenjis författarskap.

Keiko Kockum: Modernismen i modern japansk litteratur.

Per Lindbladh: Banana Yoshimotos författarskap för att spegla ett samtida Japan genom en författarinna och hennes läsare.

Bengt Arne Runnerström: Bilderbok för barn, som skildrar den japanska kulturen genom barnen i det japanska samhället.

Sten Svensson: Den japanske haikupoeten Matsuo Bashô och hans reseskildring Oku no hosomichi.

Noriko Thunman: Utländska idéströmningar i modern japansk litteratur.

Birgitta Westin: Japansk barnkultur i syfte att introducera japanska barnböcker i Sverige.

MILJÖFRÅGOR/KULTURLANDSKAPET

Anna Broström: Vegetationssammansättning i det äldre kulturlandskapet.

Staffan Forsell: Japanskt miljöskydd i relation till japansk naturuppfattning.

Eva Grönwall: Skötsel och vård av äldre japanska trädgårdar.

Leif Hasselgren: Japanska attityder till miljö-och miljövårdfrågor.

Hannes Helander: Japans hantering av miljöåtaganden inom ramen för ekonomiskt bistånd.

Amanda Högelin: Vattenresurshushållningen i Japan.

Bertil Öström: Medvetenhet och attityder till miljöfrågor samt medias bevakning av dessa.

Tom Knutson: Japans utveckling mot en ökad miljöanpassning av industri, ekonomi och samhällsliv.

MUSIK

Anna Blomqvist: Musikundervisning i Japan, främst Suzukimetoden.

Cecilia Ekerot och Martin Tell: Japansk konstsångtradition (Lieder).

Annika Eliasson Frick: Japansk folklig sång, s.k. min-yo.

Bengt Eriksson: Musik och massmedier.

Gustav Foghammar: Elektroakustisk musik och komposition.

Johan Holmlund: Orsaker till den svenska popmusikens framgångar i Japan.

Hasse Huss: Den japanska reggaescenen och musikindustrin.

Zbigniew Karkowski: Samarbete med japanska kompositörer och musiker.

Anna­Karin Larsson: Radioprogram om det japanska musiklivet.

Marita Lindqvist: Japanska ungdomars intresse för den inhemska popmusiken.

Jacharim Nordberg: Japansk bambuflöjt – Shakuhachi.

Ingrid Yoda: Stränginstrumenten Koto och Shamisen.

NATURVETENSKAP

Juha Alatalo: Analyser av växthuseffekten.

Johan Bergquist: Icke-linjär optik som medel för databehandling och ultrasnabb kommunikation.

Ulrika Larshamre: Japansk hjärnforsknings påverkan på teknikutvecklingen.

Bo Sjöberg: Forskning inom geologisk magnetism.

Torstein Sjøvold: Utveckling av arkeologiska mätmetoder inom osteologien.

PAPPERSHANTVERK

Jerry Grönberg: Tillverkning av handgjort papper vid Yamagata-chu.

Bertil Mauritzon: Handpapperstillverkning samt materialinsamling för boken Pappersmakarens resa.

Bo Rudin: Japanskt papper för en utökad och reviderad upplaga av Papprets historia.

Kerstin Svanberg: Tillverkning av handgjort papper.

PEDAGOGIK

Christopher Binz: Lärande och undervisning i den japanska skolan, med fokus på individualism och grupptillhörighet.

Agnetha Björkman: Miljöundervisningen på gymnasielärarutbildningen och i gymnasieskolan i Japan och Sverige.

Ann­Kristin Boström: Generationsöverskridande och livslångt lärande i Japan.

Anna Bratt: Det japanska utbildningssystemet.

Rolf Carlsson: Japanska barns idrottsutövande.

Per­ Olof Hansson och Johan Sundqvist: Det japanska utbildnings-och skolsystemet samt samhällets struktur.

Marita Lindahl: Japanska ettåringars lärandestrategier i japansk daghemsmiljö.

Therese Lindberg: Det professionella japanska musiklivet och dess pedagogik.

Elisabeth Solin: Barns och ungdomars stress i skolan.

Paul Vaderlind: Undervisningsmetoder och stimulans i ämnet matematik i skolorna.

Marie Wahlström: Förändringar av det japanska forsknings­och utbildningssystemet.

POLITIK / SAMHÄLLSLIV

Barbro Björkhem och Susanne Gaje: Japanska kvinnliga politikers arbetsförhållanden.

Bert Edström: Japansk utrikespolitik under efterkrigstiden.

Linus Hagström: Japanska maktstrukturers påverkan på internationella förhållanden.

Martin Hall: Japans politiska och ekonomiska nutidshistoria.

Birgitta Johansson: Japansk näringspolitik, särskilt i relation till EU.

Sten Lundberg: Kommunal service och kommunalt självstyre i staden Matsue.

Istvan Papp: De förändrade beslutsprocesserna efter valreformen 1993.

RELIGION & FILOSOFI

Sten Barnekow och Martin Persson: Zen-buddhistisk praktik.

Katarina Bengtsson: Zenbuddhism, Dogen och buddhanaturen.

Håkan Eilert: Dialogen kristendom – buddhism, konfucianska värderingar och samhällsliv.

Gustav Ericsson: Zenbuddhismen i dess kulturella sammanhang.

Sharon Jåma: Japansk religion och filosofi och dess inflytande på samhällslivet.

Natasha Kärvinge: Den buddhistiska grenen Soka Gakkaii och religionsfriheten i Japan.

Staffan Lindström: Zenbuddhismen under Meiji-perioden samt prästen Shaku Soen.

SAMHÄLLSKULTUR & VARDAGSLIV

Monica Braw: Japaners uppfattning om möjligheterna att påverka samhället och sina egna liv.

Marie Cornelius Wallgren och Anna von Porat Berghe: Förekomsten av ungdomsvåld och ungdomsbrottslighet i Japan och Sverige.

Kristina Eriksson och Birgitta Sandstedt: Kvinnornas ställning, åldringsvård, personalrekrytering samt japansk kultur.

Jens Hansegård: Hiroshima-bombens offer, Hibakusha.

Lars Hansegård: Tendenser i japansk kultur-och samhällsdebatt.

Disa Håstad: Japans ekonomi och samhällsliv.

Cecilia Johansson: Teceremoni vid Urasenkeskolan i Kyoto.

Mats J. Larsson: Ekonomiska och politiska förhållanden i Japan.

Rita Liljeström: Förändringar av japanska familjemönster familjen.

Mats Magnusson och Karin Walfridsson: Attitydförändringar till arbete och fritid i det japanska samhället.

Lena Maria Nilsson: Dokumentation i ord och bild av japanskt vardagsliv och hantverk.

Anders Olsson: Icke-japaners, främst svenskars, situation i det japanska samhället.

Mats Ris: Småskalig japansk kustvalfångst och dess förhållande till internationell förvaltningspolitik.

Karin Sandqvist: Japanskt samhälls-och familjeliv.

Anita Steiner­Bergendahl: Japanskt samhällsliv på 1600-och 1700-talen.

Jefferik Stocklassa: Strukturomvandlingen av japansk gruvindustri i Yubari, Hokaido och Omuta.

Karin Torgny: Barns rättigheter.

Erica Wiss: Japanska media arbetssätt vid utformning av utbildningsprogram och samhällsreportage.

SPRÅKVETENSKAP

Johanna Bäckström: Det japanska språkets typologiska situation.

Simon Lundström: Japanska smeknamn, adana samt fonetiska studier.

TEATER

Jurgen Andersson: Japansk barn och ungdomsteater.

Annika Levin: Samtida teater och dans.

Anders Lönnbro: Tolkning och framställning av västerländsk dramatik i Japan.

Michael Meschke: Japansk dockteatertradition.

Christina Nygren: Folklig teater och dans i Japan.

TELEKOMMUNIKATION

Malin Andersson och Susanne Sederblad: Användningen av interaktiva mobila tjänster.

Anne Bergman: Japanska mobila telefonnätet.

Erik Bohlin: Telekommunikaton.

TEXTILHANTVERK & KONSERVERINGSTEKNIKER

Monika Aldehag: Shiboriteknik och dess användning i Sverige.

Margareta Bergstrand och Christina Rudling: Beredning av textila fibrer i hantverkskollektiv och familjeföretag.

Marianne Eriksson och Lena Nessle: Textil reservagefärgning och shiboriteknik.

Petra Holmberg: Japanska museers arbete med sina föremålssamlingar.

Kerstin Lekholm: Traditionella japanska konserveringstekniker av konst på papper och siden.

TRAFIK

Åsa Cruslock och Anna Ternell: Tokyos persontrafik.

Ylva Tägt: De japanska järnvägarnas utveckling.

TRÄHANTVERK

Henrik Allgén: Traditionella japanska bambubearbetningstekniker.

Anders Ekström: Hantverksmässiga uttrycksformer inom scenografi och teatersnickeri.

Johan Palmgren: Japanskt trähantverk.

VÅRD & SOCIAL VÄLFÄRD

Els­Marie Anbäcken: Japansk äldrevård.

Jonatan Axelsson: Japansk kultur och sjukvård.

Erik Backhaus: Japansk sjukvård med tonvikt på anestesi.

Joachim Bergström: Förhållandet mellan snabb samhällsutveckling och psykisk hälsa.

Åsa Cassel: Japans välfärdssystem med tonvikt på äldreförsäkringen LTC (Long Time Care).

Bengt Eriksson: Studier av äldreomsorg och familjesystem i Japan.

Pia Hintze: Japansk äldreomsorg och sjukvård.

Jenny Karis: Japans sjukvårds-och sociala organisation.

Magnus Persson: Den japanska välfärdsstatens omvandling.

Magnus Sjöström: Ny teknik för transplantation av ögats hornhinna.

Gustav Strandell: Äldrevården, särskilt hemtjänsten, i Japan och Sverige.

Gerdt Sundström: Social hemtjänst och särskilda boendeformer för äldre i Japan.

Hilja Tuulik­Larsson: Äldreomsorg och familjesystem i Japan.

Sten Windén: Den japanska kooperativa organisationen av hälso-och äldrevård, sk HAN-grupper.

Lena Voigt: Situationen för fysiskt handikappade i Japan.