2020 års stipendiater – nu är det klart

Stipendiestiftelsen för Studier av Japanskt Samhällsliv har delat ut totalt 39 stycken stipendier för studier och forskning i Japan fr.o.m. mars 2020. 

Totalt fördelades SEK 1 232 000.

Stipendierna för studier av japanskt samhällsliv delas sedan 1992 ut till forskare, doktorander, högskolestuderande på avancerad nivå, journalister och konst- och kulturutövare. Stipendierna kommer från den fond som regeringen avsatte när en del av den svenska ambassadens tomt i centrala Tokyo såldes.

Stipendiater 2020/2021 är:

Forskare och doktorander

Maria Brunskog, Urushi och andra dyrgripar – en svensk-japansk historia om kultur, hantverk och återbruk

Patrik Ström, Transformation towards the green economy of services – implications for industry and policy in Japan and Sweden

Felicia Syrén, Skogens Tyg: Återvinningsbar textil när Japansk tradition möter svensk textilteknik

Journalister

Carin Ahlqvist- Larsson, Arbetskraftsinvandring i Japan

Anders Ask, Japan – I världens fokus 2020

Ingela Bendt, Jizofigurer och betydelsen av barnminnesplatser i det japanska samhällslivet

Jonas Cullberg, Arkitektur och stadsutveckling i Tokyo – Från OS 1964 till OS 2020

Karin Fallenius, Skandinaviskt inspirerad manga, det omöjliga yrket, och Japans nya arbetsmarknad

Åsa Fridman, Chiune Sugihara Sempo Museum – Tokyos första museum till minne av Förintelsen/ Fuji Kindergarten – världens största förskola

Karl Färnskog, Japanskt vin – framväxten av en ny naturlig vinkultur

Martin Grennberger, Utflykter i den alternativa japanska filmen

Lisa Ising, Japans gröna arv och dess roll i dagens samhälle: Ikebana, olympiska parker, japanska trädgårdar, hanami.

Maja Lundbäck, Kan invandring lösa bördan med en åldrande befolkning?

Izabella Rosengren, Från förtryck till framgång – Japans ursprungsbefolkning Ainu upplever en ny vår

Anders Wennersten, Japanernas resemönster – en studie av miljökonsekvensernas inverkan på flygresandet

Konst- och kulturutövare

Anna Ahnborg, WASHI – En studie i japansk papperskonst

Ewa Berg, A/r/tography i ett japanskt möte

Carola Björk, Närstudie av Japansk estetik

Felicia Davidsson, Transformationens påverkan och emotionella förankring

Lisa Deurell, Deltagande fallstudie: Kyojima

Annie Eliasson, Musikaliskt Berättande i Japansk Scenkonst

Maria Glansén, WASHI – En studie i japansk papperskonst

Antonie Grahamsdaughter, The voice of indigenous woman

Adam Grinovich, Undersökning av Japans konsthantverk tradition med fokus på smycken

Martin Herterich, Hur låter ett trauma? – fältinspelningar och elektronisk ljudkonst som undersökande metod

Camilla Iliefski, Hantverk och textil i Japan, traditionella tekniker och samtida scener.

Sara Mjönes, Sångens betydelse i samhället ur ett kvinnligt perspektiv, genom ett svensk-japanskt samarbete i komposition.

Clara Nergårdh, Med kostymen i huvudrollen

Hanna Josefina Nilsson, Japanska lekmiljöer och arkitektur för barn

Christopher Robin Nordström, Tokyohus i skala 1:20

Annika Pettersson, Undersökning av Japans konsthantverk tradition med fokus på smycken

Stina Rolf, Studier av japanskt konsthantverk med koppling till vävning och begreppet Wabi-sabi

Adam Ulveson, Deltagande fallstudie: Kyojima

Högskolestuderande

Gabriella Andersson Drugge, Skogens Tyg: Återvinningsbar textil när japansk tradition möter svensk textilteknik

Marie Dahlén, SYMBIOS

Alexander Fogde, Överarbete och karoshi – hur Japan skiljer sig från Sverige

Malin Lundberg, Mattityd

Maja Morsing, Mattityd

Charly Rivel, Wagakki in Japanese popular music: The transmission of music and cultural identity

Närmare information lämnas av stiftelsens ordförande Marie Söderberg, EIJS, Stockholm School of Economics, tel. 08-736 93 60 eller av Marie Tsujita Stephenson, Sweden-Japan Foundation, tel: 08-611 68 73, e-post: info@japanstiftelsen.se. Information om stipendieprogrammet finns på https://www.japanstiftelsen.se